fredag 24 oktober 2008

Dag 2

med promenad, eller dag 3 om man räknar onsdagen då jag gick till och från sjukgymnasten istället för att ta bilen. Men jag kör nog på dag 2 eftersom när jag gick till sjukgymnasten var det bara för att jag hade så dåligt samvete för att jag inte hade gått ordentligt veckorna innan. Nu känns det faktiskt helt ok att gå ut. Har fortfarande inte ont i vaderna, och de andra krämporna var inte lika tydliga idag, lite småont i smalbenen dock, men det var nog för att jag gick pytteliite fortare idag.

Yrade runt i Årbyskogen idag, det finns ju ett gäng slingor utmärkta, men jag fattade inte vilken jag skulle följa utan hamnade lite mitt emellan massa olika hela tiden. Ett tag gick jag utmed en gigantisk fårhage, utan får dock. Sen hamnade jag i skogen, och det kändes nästan som hemma, ungefär samma terräng, helt plötsligt hamnade jag på ett berg, och där stod ett picknickbord, haha! Upp och ner gick det, lite jobbigare än att bara gå på platt mark, men det kändes skönt, lite mer som träning. Men när jag kom fram till Årbystugan så såg jag vilka slingor det fanns och vilka färger de hade, så nu kan jag välja vilken jag ska följa, känns alltid skönare att ha ett mål, o inte bara yra runt planlöst. Har väl med mitt kontrollbehov att göra..

Älsklingen fixade batteri till min stegräknare igår också, så nu kan jag hålla lite bättre koll på hur mycket jag går. En timme var jag ute idag också, och det landade på 7000 steg typ. Kanske inte jättebra för en timme, men säkert 6000 fler än jag brukar gå, så jag är nöjd! :)

Nu får vi se hur det går imorgon, antar att det är som med det mesta man försöker börja eller sluta med, de första tre dagarna brukar vara jobbigast. Men de här dagarna har faktiskt inte varit horribla, skönt att veta att det inte bara är min motivation det har varit fel på utan att det faktiskt spelar stooor roll att jag inte får ont i vaderna längre. Men när man tänker efter så är det ju självklart egentligen, att man inte vill göra nåt som gör otroligt ont och immobiliserar en för fler dar framöver, så länge man inte är masochist (stavas hur?) då :).

To be continued..

Inga kommentarer: